# Pixlig bild
Author: [Borttaget]

Hej!

Jag undrar hur det kommer sig att bilderna ibland blir så pixliga när man har arbetat med dem? När jag först lägger in en bild i InDesign eller Photoshop så är det riktigt bra kvalité men när man har arbetat med dem så blir de fruktansvärt pixliga - helt oanvändbara! Vad gör jag för fel?

## Comment 1
Author: Urhasten

Hur stora ytor arbetar du på?

## Comment 2
Author: Inkanyezi

Jag misstänker att du möjligen är lite förvirrad kring begreppen.  
  
Bilder blir inte pixliga av att man bearbetar dem i bildbehandlingsprogram, annat än om man klipper ut en liten bit av dem och förstorar helt linjärt eller förninskar bilden till ett väldigt litet pixelmått.  
  
Däremot kan bilder mycket lätt förlora det som vi upplever som gradation, och den effekten brukar kallas posterisering. Den kommer av att man ändar kontrast och ljushet i en bild som inte lämpar sig för sådana ändringar, genom att bilden har för få digitala nivåer för att kunna redigeras mjukt. Det kan ytterligare förvärras av att man spar om bilden i ett sådant format.  
  
De minst lämpliga formaten är åtta bitars jpeg och jpeg-komprimerad PNG, men också andra digitala format kan ibland få posterisering vid redigering. Om man måste spara om sin bild, bör man välja ett icke-förstörande format, och om man vill arbeta mer i Photoshop med en bild, bör den sparas i formatet PSD med alla ändringar och lager.  
  
Men hur man än vänder det, kommer det alltid att vara knepigt om bilden man utgår ifrån har åtta bitars grafik, och i synnerhet om den komprimeras med förstörande komprimering som jpeg.

## Comment 3
Author: Urhasten

#2 Arbetsytan spelar också stor roll. Det blir skillnad om man har stor eller liten storlek. 

Jag gör numera alla mina bilder i A2 storlek eller större. Till och med sketcher, eftersom jag vill undvika risken av att jag kanske kommer vilja göra något "användbart" av det.

## Comment 4
Author: Urhasten

_\*Flyttar till: Program\*_

## Comment 5
Author: Inkanyezi

#3 Eftersom vi inte talar om vektorbaserade program, kan det se ut som om arbetsytan skulle spela roll, men den spelar faktiskt ingen roll för pixligheten, utan det är antalet pixlar man använder som avgör om en bild är pixlig, och den blir det när man förstorar utan att interpolera. Att sedan bilden inte blir särskilt detaljerad om man förstorar den är en annan sak, men den blir inte pixlig för att man använder en liten arbetsyta.  
  
Du kan inte göra en bild i storlek A2 i vare sig Photoshop eller något annat pixelbaserat program. Bilden du gör har alltid ett visst antal pixlar, men inte någon fysisk storlek. För att ge den en fysisk storlek måste den visas på skärm, med projektor eller skrivas ut, och då använder man någon algoritm för att visa eller skriva ut bilden. Då kan bilden självklart göras i formatet A2. Algoritmen kan göra att pixlarna visas större, men med interpolation kan man helt eliminera pixlarna och i stället få bilden att se suddig ut om den har väldigt få pixlar. En bild med väldigt många pixlar blir inte särskilt suddig, hur mycket vi än drar upp den. Man ska ha i åtanke att en väldigt stor bild betraktas på längre håll.  
  
När du "gör dina bilder i A2-format" använder du ett mått på pixlar per tum eller motsvarande, som avgör hur många pixlar bilden har, men programmet jobbar bara med pixlar, inte med en storlek i fysiska mått, som A2.  
  
Och inte blir bilden pixligare av att man jobbar mer med den. Den behåller det antal pixlar man har givit den, tills man interpolerar till en annan storlek.

## Comment 6
Author: Urhasten

#4 Det är just det jag menar, antalet pixlar som man arbetar med = ytan. Har du 1000x1000 px är pixelantalet fler än om du hade arbetat på en yta av 100x100 px. Risken att arbetet känns "pixligt" blir större om du har en mindre yta som du ska förhålla dig på. 

Jag tror däremot att man kan bestämma hur stor ens bild ska vara. Annars hade det aldrig varit en möjlighet att kunna reglera, om storleken egentligen inte finns. Väljer jag pixlar, mm, cm, m eller något annat ställs det in automatiskt i hur många pixlar det blir och därmed är bilden i den storleken. 

A2 = 7016 x 4961 px, alltså har jag 34'806'376 antal pixlar att arbeta på. Även en bild på 42 x 59,4 cm vid utskrift exempelvis.

Min erfarenhet är då jag började måla digitalt var att bilderna blev pixliga när jag skulle arbeta med de. Då hade jag en yta på 200x500 px som vanligast. Det gjorde ju att penseln blev hur stor som helst vid även så litet som 4px bredd. Idag vet jag att inte ens en penselbredd av 500px får bilden att upplevas pixlig när jag har dessa miljoner pixlar att röra mig på.

## Comment 7
Author: Inkanyezi

När man förstorar eller förminskar en bild väljer man att interpolera den om man inte vill ha den pixlig, och det finns flera olika algoritmer att välja på. Någon av dem kan passa bättre till vissa bilder än andra. Men bilden har ALLTID ett mått i pixlar i de här programmen, ALDRIG i centimeter.  
  
Däremot kan bilden RÄKNAS OM till en fysisk storlek. Om du till exempel har 100x100 px och vill göra bilden med en meters sida, får du en pixel per centimeter eller 2½ pixlar per tum, vilket är en synnerligen låg upplösning. Man kan interpolera bilden till exempelvis 10000 pixlars sida och få 254 pixlar per tum eller hundra pixlar per centimeter. Den blir då inte pixlig, men upplösningen förbättras inte. I stället för pixlig blir bilden "suddig", då övergångarna blir mjuka.  
  
Det kanske är enklare för dig att tänka dig arbetsytan som ett fysiskt mått, men pixelbaserade program använder alltid pixlar som mått internt, och vektorbaserade program är helt oberoende av storlek. Du har alltså i pixelbaserade bildbehandlingsprogram en arbetsyta med ett visst antal pixlar. Du kan öka antalet pixlar på två sätt; endera genom att göra arbetsytan större, eller genom att göra bilden större. Om du gör bilden dubbelt så stor linjärt blir pixlarna dubbelt så många linjärt och arbetsytan tillsammans med bilden fyra gånger större. Om du bara gör arbetsytan större, så kommer bilden du har att bara ligga på en liten plätt på den nya arbetsytan.  
  
Här är en bild som jag har förstorat från tolv till fyrtioåtta megapixel:  
http://uploads.ifokus.se/uploads/5df/5df9cba78d75a1b5e93e9d67e43ea146/stoooooor-pixelpeeparbild-8000x6000.jpg

## Comment 8
Author: Urhasten

#7 Du pratar om förstoring/förminskning av bild/pixlar.

Ska jag vara ärlig tror jag att vi syftar på helt samma grej, bara det att du gärna använder begrepp eller har någon form av fördjupad kunskap kring det hela. Det du beskriver är något jag också tänkt på och fått lära mig, då själv.

Jag har dock inte begreppen, men det jag menar är att oavsett om bilden "räknas om" till en fysisk storlek så finns Photoshop och berättar det för en. Därav har jag möjlighet att tack vare funktioner välja olika mått. Vill en bildbeställare till mig ha sin bild utskriven i A2 storlek så fixar jag det genom att skriva in att jag vill ha XX x XX cm = Photoshop omvandlar till pixlar och nu har jag den önskade ytan att arbeta med. Sedan finns det flera olika vis att förstora/minska sin arbetsyta, precis som du säger. 

För att hålla tråden till det jag tror att det handlar om - jag tror helt enkelt att du arbetar med en för liten yta, för få pixlar. Du har troligen för få pixlar och därför upplevs ditt arbete pixligt. Om du väljer större arbetsyta och dessutom material som har högre upplösning (= fler pixlar - större bild) så kommer du se skillnad. Det är viktigt att inte tänja ut ditt material då det förlorar sitt ursprungliga mått. Nu vet jag inte vad du vill göra i programmen, men börja med att experimentera med ett större antal pixlar så kommer du få se själv att du sedan behöver öka antalet pixlar på allt av ditt material för att du ska komma få långt bort från det "pixliga" som möjligt.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

Nu har jag inte läst igenom övriga svar men jag var nyligen på en fotokurs där jag fick lära mig att med t.ex. jpeg-bilder så försämras kvalitén för varje gång man sparar dem och tillslut får man en pixlig oanvändbar bild. Om du använder Photoshop kan du spara i Photoshop-format (psd/pdd) medan du arbetar med bilden för att sedan spara den som jpeg-fil först när den är färdig.

## Comment 10
Author: Urhasten

#9 Mycket bra tips! 🙂

## Comment 11
Author: LinDajSon

Helt klart komprimeringen som är problemet, det #9 pratar om. Men man behöver inte spara som .jpg i slutet heller, jag sparar i princip alltid mina verk som .png när jag är klar (eller ja jag sparar en .psd och gör en .png också), det funkar på webben det med.

## Comment 12
Author: Inkanyezi

När man spar som png komprimerar programmet det oftast som jpeg om man inte väljer att spara utan komprimering. PNG är ett format som är standardiserat för webb, men innehållet kan vara komprimerat.  
  
Men komprimeringen åstadkommer inte pixling, det är snarare tvärtom så att komprimeringen minskar pixligheten. Det var därför jag antog att det snarare kunde vara posterisering än pixlighet som har uppstått, men det är omöjligt att avgöra vilket när det bara nämns med ord och inga exempel visas.  
  
Jpeg-komprimering jämnar ut bilder, och med bra jpeg-algoritmer för komprimering brukar gradationen bli jämnare än innan komprimeringen, även om det syns mer på histogrammen än när man tittar på bilden.  
  
Däremot kommer en förstoring av en bild som är väldigt liten, om man inte använder någon utjämning alls, att bli precis lika pixlig som den lilla bilden är om man tittar på den med förstoringsglas. Använder man däremot någon av de utjämnande algoritmerna, bicubic eller Lanczos, blir bilden inte pixlig, men det kan uppstå märkliga jpeg-artefakter i jämna ytor. Ochså jpeg-artefakterna kan tänkas att de beskrivs som "pixligt" om man inte vet vad det handlar om, men de ser helt annorlunda ut än pixlighet. Liknande artefakter kan uppstå vid upprepad komprimering till jpeg.  
  
Så om man har fått några konstiga effekter efter att upprepat ha sparat sin bild med jpeg-komprimering, så är det stor sannolikhet att det är sådana artefakter. De kan exempelvis se ut som ett mönster i som upprepas i jämna ytor. De kan också förstärkas av att man ändrar kontrasten i bilden. Och de uppstår också i png-bilder som är komprimerade på samma sätt.

## Comment 13
Author: LinDajSon

Det kanske inte är något man slänger sig med i digitalfotosvängar men jag hör ofta folk beskriva artefakter som ovan, "det blir pixligt". Stör mig inte, kräver inte att folk ska vara korrekta i allt. I det här fallet är det nog så att ts arbetar med en jpg-fil, sparar stänger öppnar och arbetar vidare och för varje gång bilden sparas om komprimeras denvilket skapar artefakter/defekter/"pixlighet". Komprimeringsskillnaden mellan png och jpg är inte obefintlig. Png är "lossless" men ger tunga filer, jpg kan man optimera och då byter man kvalitet mot filstorlek, kort förklarat och förenklat. Skillnaden på jpg sparat på högsta nivå så att säga mot en png är kanske inte så stor men minskar man, optimerar för ex webb, så får du artefakter. Och att spara om en jpg tio gånger mot för att göra detsamma med en png ger en betydande skillnad. En annan skillnad är att png kan hantera transparens, det gör inte jpg. Sen finns det mer avancerade saker att gå in på som färgrymd och bla bla men nu var det inte det tråden handlade om. Jag rekommenderar att man arbetar i psd till dess att man är nöjd, finns ingen anledning att spara som vare sig jpg eller png innan bilden är "klar" och ska upp på webben.

## Comment 14
Author: Inkanyezi

Jag vet inte om du missuppfattade, men png BRUKAR komprimeras med sappa algoritm som jpg, och det kallas alltså jpeg-komprimering. När du komprimerar en png, så blir det precis samma resultat som med jpg i samma komprimeringsgrad, så skillnaden är där ingen alls.  
  
Men png kan också sparas okomprimerad, och det blir samma filstorlek som om man spar tiff. När man spar jpg finns inte valet att spara utan komprimering.  
  
Och som sagt, för TS, spar inte i något annat format än Photoshops eget så länge du jobbar med bilden. Då förlorar du ingenting, och inget ändras annat än det du gör i programmet.  
  
Jpeg är förstörande komprimering, vilket innebär att alla data inte sparas, utan bilden organiseras om på ett sätt som inte innehåller alla bilddata, utan en del av dem upprepas när bilden packas upp, och det är upprepningarna som kan skapa artefakter. Det är därför viktigt att om man spar, välja ett format som inte kastar bort data.

## Comment 15
Author: LinDajSon

Vi gör såhä, så kan TS och du läsa på lite om formaten. :) http://sv.m.wikipedia.org/wiki/JPEG http://sv.m.wikipedia.org/wiki/PNG Finns all info du kan tänkas vilja ha om lossless, komprimering, skillnaden på jpg och png.
